Vet allt det här, men har kanske inte varit mogen att ta steget. Att tänka är ett sätt, att göra är verkligheten.
Tänker att nu är nu. Ingen annan dåtid, inte ett kanske, inte framtiden, inte just nu - utan tänker mitt nu. Här och nu.
Då tänker jag - att jag sätter segel och seglar ut på ett nytt hav, på andra sidan oceanen.
Att vända mitt eget blad utan att någon puttar på mig, eller håller mig i handen. Det är relationer och händelser har lett mig hit, där jag sitter nu. Allt är inte bra. Allt är inte dåligt. Livet är som det är mest. Högt och lågt. Men tidpunkten har kommit. Alla kugghjul är där, bittarna faller på plats. Hjärna och hjärta på samma plats. Förutsättningarna som jag sökte med ljus och lycka i andra. Som istället fanns i mig och växte fram. Som vanligt, svaret finns bara i mig.
Det är dags nu, jag är där - nu. Jag står här öppen, ärlig, med bultande hjärta, lite rädd, hjärnan snurrar, känner spänning, och känner mig naken och orädd inför att avsluta boken och skriva en ny. Jag vänder blad.
Nu...
16 oktober 2012
14 oktober 2012
Bråkiga
Vi hade alltid ett bråkigt sätt när vi skulle ha varandra, var vi än hamnade - direkt och passionerat. Nu efteråt, efter olyckan, har jag fått perspektiv och saknar allt med den kvinna. Speciellt hennes vishet, röst och läppar.
Korkat...
Korkat...
Hon
9 oktober 2012
Tvärtom
En bombraid av insikt och kärlek. Smatterskaskader av känslor. Med samma karta och kompass hand i hand genom snåren. Din vaktpost för din trygghet. Fält av öm hud, läppar o fingertoppar. Vi älskar. Vi ger barn. En ny värld.
8 oktober 2012
6 oktober 2012
3 oktober 2012
Se
Vill bara göra dig lycklig i med och motgång. Låta dig vara perfekt i dig själv. Så som du är när du är du. Inte mindre, jag vill bara ha mer av dig.
Finns perfekt?
Finns perfekt? Nä det finns inte. Min fasta åsikt. Däremot finns relationer, attraktion och känslor. En kombo som kan blir perfekt. Men det handlar om interaktion och kommunikation.
2 oktober 2012
Kärlek
Vissa dagar, som idag, är saknaden efter Johanna, obehagligt påtaglig. Som jag nästan hoppas igen. Hjärtat rusar, bultar och älskar fortfarande - hjärnan försöker korrigera, kompensera och omdirigera. Ni vet, när jag fallit typ 7 gånger och reser mig den åttonde, lite så. Hoppas att det ska ringa på dörren, och vi kan börja om, hoppas att telefonen rymmer hennes röst, önskar att det kom ett SMS som sa det är nu, det är dig, det är här. Svindlande tankeloopar och upplevelser. Fan kärlek e kass vissa dagar.
1 oktober 2012
flow
"go with the flow"? Funkar det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)