Funderar vidare och reflekterar på det där med "nerven" i relationen. Har sökt på nätet och hittar lite samma definition överallt: spänningen, sexuell attraktion och romantik. Saker som måste finnas i början. I nästa steg menar många att vill vi bevara känsloläget och relationen där den var i början av relationen. Det viktiga kan kanske vara att vara ärliga, uppriktiga, lyssna och prata. Låter det ok och tillräckligt för att lyckas? Är det ett rent manligt perspektiv?
Har ni tänkt på vad kul det är med föräldramöten. I dotterns nya klass var det en mamma, som jag dejtat ett par gånger. Låt oss säga så här - hon ville, men inte jag. Ska säga att det blev lite stel stämning en stund. Vi log lite åt situationen. Tänker - det blir nog bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar