Ibland stod han knappt ut med tanken att hans liv rullade på så snabbt, så snabbt att han knappt kunde hänga med det livet självt. En rasande tanke och rusande känsla som blev tydlig när han, den hypersociala apan, knappt orkade bemöta bekanta ansikten och vänner på fredagskvällens afterwork. Trots hennes närvaro som lockade honom och sög sig fast i hans kropp, orkade han inte stanna.
Kvar på krogen. Rusningen i huvudet och känslostormen var allt för stark och måste avbrytas. Närminnet var nära en explosion. Han gick ut från krogen, hoppade upp på cykeln och trampade hem. Hans förväntan var kvar på AW:en, men hans hjärna och hjärta var redan hemma. Han njöt av kyliga november vinden som mötte han ansikte under cykelturen hem. Tanken flög genom hans huvud, att nu kommer hon gå, gå iväg och inte höra av sig igen. Dom hade upprättat "kontraktet" - hon var separerad och ville uppleva det hon inte gjort tidigare med olika män. Det han var sökte var en nära relation känslomässigt och långsiktigt. Kompromissen blev "kontraktet" - hud, nakna, sex, ingen offentlighet, ingen exklusivitet - en överenskommelse som dom båda kunde leva med. Hon var inte helt tydlig med vad hon ville ha mer av, än sex och hud. Han ville mer, men sa inget, han visste att det inte var hon. Båda älskade närheten dom gav varandra, sexet var undantagslöst bra.
Han förstod att det inte var hon. Hon har en annan agenda, en annan själ.
Han tänkte att min, det är en annan, kvinna. Kvinnan i drömmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar