Efter ett träningspass, efter 10 timmars jobb - utan vila, i en halvt ostädad lägenhet. Infinner sig lugnet i min hjärna och mitt hjärta. Det intressanta är att en vän och arbetskamrat frågade om hon i gröna blusen - och jag kopplade inte. Först förvånad, sen en blandning av glad och lite melankoli. Jag har släppt, mitt hjärta har nog släppt henne helt och fullt. Det känns bra oavsett.
Hon som inte hör, undar varför hon hörde av sig. Hon som inte hör.
Mot fredagen, med ett glas vin i näven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar