Har varit här förrut, det här med dörrar, mentala dörrar. Dörrar som finns till mina olika rum som innehåller tankar, det förflutna, det hemliga, det dolda, uppenbara, det som är, och så många andra saker. Allt det som bildar jag, mej. Ibland är det lätt att stänga eller kanske inte lätt? Men det händer att vissa dörrar är stängda, låsta, drar igen i korsdrag, är blockerade från utsidan. Tänker att oftast är det en god status på öppenheten på mina dörrar. Men nu, tänkte då på dörrar i mina relationer (till kvinnor), ser tillbaka på relationer som jag haft sedan skilsmässan. Inser snabbt att jag sällan öppnat alla dörrar. Funderade vidare på varför och fick även samma fråga. Men tänker tvärtom, när är dörrarna öppna? Jo dörrarna är öppna när jag känner mig trygg, lyssnad på, av en reflekterande kvinna som ger återkoppling. Tvärtom det gör att dörrarna stängs en efter en, sluter sig, eller jag sluter mig. Min strävan och vilja är öppna dörrar, öppna dörrar med en kvinna som vill upptäcka livet. Det livet där vi kombinerar, blandar oss med varandra. Utbyter och växer tillsammans. Jag vill verkligen nu, på riktigt. Vill inte förändra dig, absolut inte. Utan vill låsa upp tillsammans, för att jag tror att det skulle vara bra och spännande för oss båda.
Jo, tänkte på en grej till. Det finns dörrar jag inte känner till att jag har. Good stuff!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar