Fredrik Wass skriver (här) om mansrollen på ett träffande sätt. Hålller med honom rakt igenom men jag kan iofs bara delvis hålla med honom om i hans tanke på att umgås med män i grupp skulle vara svårt. Beror vilka män, precis som kvinnor.
Sen blev jag tipsad vidare (hit) till MadameRoyaleSuedoise ett intelligent inlägg om kvinnorollen, underbart att inte bara behöva umgås med "proggbrudar" för att man ser jämlikhet som en styrka hos kvinnor och män men även i en relation. Attraktivt, mycket attraktivt.
Tillbaka till normer och värdringar - regelverk. Att välja min väg. Jag drar och sliter i min normboj för att justera mitt värdeankare rejält den här gången. Drar och sliter...
Släpp taget istället för att slita... då faller det nog på plats...
SvaraRaderaFunderar sällan på min roll... som kvinna ...Jag är... jag..rätt o slätt, oberonde av kön...
Enkelt eller hur... i den här frågan......;)
@Female. Klart jag släpper efter allt som oftast, men just nu målinriktad, kanske låter mer dramatiskt än den mindre justeringen det är. Enkelt i den här frågan javisst! ;)
SvaraRaderaSkulle vilja skriva en tänkvärd och intressant kommentar på det du skriver. Men när sinnesstämningen för tillfället kan beskrivas som vakum och moll, så vägrar helt sonika det tänkvärda att infinna sig. Men icke desto mer ringa, vill jag rikta ett hjärtlig och varmt tack för att du tycker mitt inlägg är intelligent och tack för länkningen. Det gjorde mig glad, mycket mycket glad!
SvaraRadera@Anna: Varsågod!
SvaraRadera